När huset sover kan man släppa ut allt. Jag försöker fokusera på mitt ångestvärda skolarbete som snart är klart, men jag får tvinga fram varenda bokstav för jag tänker inte på vad jag skriver. De andra två har gått upp och lagt sig så jag kan ju i alla fall få andas ut denna stress och andra jävla känslor. Inte bara ska man ha fått göra halva sin uppsats på superkorttid pga att en person i undersökningen slackat med sina svar, man ska bli berövad gyllene tid med sin andra familj, och som grädde på moset ska man få skit kastad på sig som man inte bett om. Ibland vill jag bara slänga allt åt sidan och bara sitta och glo.