Det här skrev jag 7 januari på Devote. Vi hade alltså inte haft psykologi än, hahaha.

"Hon hatar att hon aldrig kan sluta tänka. Att den lilla rösten i hennes huvud som ständigt piper om utforskande, allt som är nytt och bör granskas, inte kan vara tyst. Och varför är det så? Det är så enerverande att inte ha svar på en enda fråga. Hur ser universum ut utanför den där limpan de pratar om på Discovery Channel?  Varför tänker hon på detta? Och kanske den mest irriterande och MEST återkommande frågan: vad är meningen med livet, varför finns just jag?

Tankarna i hennes huvud kretsar alltid kring ämnet liv - anledning - syfte till början på andledingen till varför man på något vänster skapas i en påse, som en liten liten organism, skjuts in i ett sorts ägg, växer och tillslut andas går i skolan blir gammal och försvinner. Men det är inte just DET. Jo, kanske hur i helvete spermien Jag kom till i sagd påse? Kom ägget eller hönan först? Det ÄR en intressant fråga, men svaret finns inte i en sextonårig tjejs huvud. Låt männen med geniknölar och vita rockar ta hand om den saken.  Nej, poängen är: livet. Visst, man kommer till och fortplantar sig och äter; jättespeciellt. Det gör växter också. Varför har vi djur fått egna sinnen? Tankar? Känslor? Hur långt dessa "prilvilegier" sträcker sig ner mot de mindre djurarterna som inte alls anses kunna tänka över huvudtaget, vet hon inte. Även det är smått irriterande, men hon vet dock att de alla har en sorts hjärna. Det har inte växterna.

För att uppgradera ämnet till "toppkonsumenten" vandrar hennes tankar vidare till sig själv, människan. Varför föddes vi med så starka behov? Eller vi kanske inte gör det, vi kanske rentutav utvecklar dem? Alla små kid, ungar, valpar kräver uppmärksamhet direkt efter födseln - för sin egen överlevnad. Därefter så stannar vissa längre med sina mödrar och andra kortare tid, men de är inte fästa vid dem i resten av sina liv. Vi... bor tillsammans med dem i många år. Tills vi blir myndiga minst. Myndiga? VEM KOM PÅ DET? Hon funderar ofta på varför endast människans bebyggelse täcker jorden. Varför tog vi hand om alla resurser? Hur kom vi på att de existerade, att vi kunde använda dem, att de var till nytta? Varför inte marsvinen? Och hon förstår verkligen inte varför vi utrustats med ondska, avundsjuka, girighet, KÄRLEK, hat och vrede. Även positiva egenskaper som välvillighet, åtråhet, osv är väl knappast bra för vår arts överlevnad? Känslorna övertar våra sinnen och handlingar. En vanlig svensson svensson, döpt in i kristendomen, konfirmerad för att få presenter och bryr sig faktiskt inte ett piss om Gud men tror att det finns "en kraft, något övernaturligt där uppe - han vill alltid ha mer. Man växer upp och vill bli vuxen så man slipper skolan för den är så jobbig att man vill döööööö, så blir man vuxen skaffar jobb och tjänar pengar. För att köpa saker? Till... sig själv? Som man inte behöver för sin överlevnad. Katter har inte arbeten. Inte blåvalar heller. De klarar sig fint från den rasande depressionen och de alltfler inträffande konkurserna. Varför utvecklades vi till teknologiberoende, kontrolltagande rovdjur? Varför fick vi ett sådant liv när ALLA ANDRA djur lever med naturen, inte bredvid den?"